För att kunna identifiera förlossningsrädsla behöver ett validerat instrument användas. Kliniskt har man länge använt sig av en öppen fråga så som ”Vad tänker du på när du tänker på förlossningen?” för att ta reda på om en person känner rädsla inför att föda, medan man i forskning använt sig av flera olika instrument.
Fear of Birth Scale – FOBS är det instrument vi använt för att skatta förlossningsrädsla i våra studier. En stor fördel med FOBS är att det används både i klinik och i forskning och att det är kort och därför går snabbt att besvara. FOBS består av frågan ”Hur känner du dig just nu inför förlossningen?” vilken besvaras genom att sätta kryss på två 100mm visuella analoga skalor med ändelseorden lugn – orolig och ingen rädsla – stark rädsla. Värdena mellan 0-100 på de två skalorna slås ihop och delas på två och högre värden indikerar högre nivå av förlossningsrädsla.
FOBS utvecklades och testades först på gravida i Sverige och Australien där man fann att FOBS hade god ”known-groups” validitet. Fortsatt forskning har visat att FOBS har god ”face validity” och att brytpunkten 60 bör användas för att indikera förlossningsrädsla. När FOBS använts i olika studier för att identifiera förlossningsrädsla bland gravida i Sverige är det ungefär 20% som haft FOBS >60 och därmed identifierats som förlossningsrädda. Däremot har vi även sett att utrikesfödda jämfört med svenskfödda är förlossningsrädda i större utsträckning, resultat som vi hoppas kunna undersöka vidare framöver.
Idag använder många Regioner i Sverige FOBS för att skatta förlossningsrädsla under graviditeten, detta kan med fördel göras flera gånger under graviditeten eftersom vi vet att förlossningsrädsla ofta förändras över tid. Utifrån våra egna studier vet vi att gravida kan bedöma, beskriva och diskutera sin oro och rädsla med hjälp av FOBS och instrumentet bör därför ses som en utgångspunkt för fortsatt dialog om förlossningsrädsla. Dialogen kan i sin tur identifiera kvinnans behov av ytterligare information, behandling och remiss vid behov.
Socialstyrelsens metodbeskrivning och kunskapsunderlag om Graviditet, förlossning och tiden efter (2022) skriver:
Du som möter gravida bör i samband med de ordinarie besöken i den första, andra och tredje trimestern systematiskt undersöka förekomst av eventuell förlossningsrädsla. I denna första identifiering av möjlig förlossningsrädsla kan du med fördel använda självskattning med visuell analog skala (till exempel FOBS). Du bör följa upp med samtal utifrån den gravidas skattningar.
SBU:s översikt om Förlossningsrädsla, depression och ångest under graviditet (2021) skriver:
En självskattning med visuellt analoga skalor (VAS) kan användas för att identifiera gravida vars förlossningsrädsla behöver utredas vidare (låg tillförlitlighet).
Du kan läsa mer om FOBS här:
Ternström, E., Hildingsson, I., Haines, H. & Rubertsson, C. (2016). Pregnant women’s thoughts when assessing childbirth related fear on the Fear of Birth Scale. Women and birth, 29:e44–9. http://dx.doi.org/10.1016/j.wombi.2015.11.009
Ternström, E., Hildingsson, I., Haines, H. & Rubertsson, C. (2015). Higher prevalence of childbirth related fear in foreign born pregnant women – Findings from a community sample in Sweden. Midwifery, 31:445-450. http://dx.doi.org/10.1016/j.midw.2014.11.011
Haines H, Pallant JF, Karlström A, Hildingsson I. Cross-cultural comparison of levels of childbirth-related fear in an Australian and Swedish sample. Midwifery. 2011 Aug;27(4):560–7. https://doi.org/10.1016/j.midw.2010.05.004